Mamma Momor G Mormor och Farmor
Undrar hur hon känner idag? Jag har alldrig känt min mamma så,vet inte hur hon tänker
eller känner.
Det här är en hemlighet som min mamma bär med sig igraven tror jag.
Jag vet lite men inte allt .
Min mamma fick under 50 talet 5 barn med två års mellan rum.
Den förstfödde var en dotter 1950,sedan en son 1952,en dotter 1954,en son 1956 och sedan sist vad vi vet mig 1958 Alltså 3 flickor 2 pojkar Hon min mamma lämna bort 4av oss behöll i stundtals en av flickorna.
Min mor tycker bäst om flick bebisar,det har hon sagt senare ilivet när hon har fått barnbarn?
Hon har alltså en dotter boende hos sig,mig på fosterhem där familjen bara älskar mig vill inget hellre än att adoptera mig
Men nej nej det vill inte min mamma hon ska ta hem mig sägs det.Men tack och lov fick hon inte till livet
så jag slapp flytta till henne.
Jag och min halvsyster ja det sa jag inte men vi alla har olika pappor + att min mor har aldrig varit gift eller sambo med någon av dem vi har fader okänd allihopa...?
Vi växte uppp trodde att det var bara vi två,.men jag fick reda på en del av saningen började eftersöka
och idag har jag kontakt med mina bägge bröder om än bara per sms,brev och julkort men endå.
Jag har haft det bra jätte bra förhållande med miná bonus föräldrar och de syskon där Tack och lov.
Vår älsta syster har dött desvärre han inte träffa henne.men hon har två barn som jag skulle vilja träffa.
Saken är den att jag undrar hur en människa är funtad hur känner hon sig idag på sin dag?
Vi är flera som inte uppvaktar än de som gör det av oss syskon och barnbarn har hon som hon aldrig har träffat
hemskt.
Hon har även 4st barnbarnsbarn som inte vet vem hon är?
Här pratar vi om rätten till våra föräldrar bägge dera i debatter?,..men men jag vet inte det ?
Ja inte får hon något kort eller blomma från mer än hälften av oss Kanske hon får av en dotter en dotterdotter henner två barn,kanske om det nu betyder något för henne av två pojkbarnbarn med.
Men hon gillar ju inte*pojkar*!!kram på er alla andra kämpa på var ärliga det håller längst
Den bilden är inte till min mamma utan till oss alla barn och barnbarn och barnbarnsbarn till henne
Ibland blir man ledsen hur människor är och att man kan välja bort sina egna barn... men jag är glad att du haft det bra hos dina bonusföräldrar!
Själv har jag en sambo vars föräldrar lämnade bort honom när han var barn och min äldste son (som är 10 år) har ingen kontakt alls med sin pappa. För min egen del har jag svårt att förstå att man inte vill lära känna sina barn.
Själv längtar jag så efter att återigen kunna bli den friska och pigga mamman som orkar ta hand om mina små igen så mycket som jag helst vill. Men nu tar ju sjukdomen en hel del kraft och energi som gör att min sambo och mina föräldrar får hjälpa till en del. Däremot finns all kärlek för barnen där och det hoppas jag att de känner.
kram!!
Ibland kan man undra hur det kan vara lagligt för vem som hellst att skaffa barn, men är ju inget man kan förbjuda även om vissa personer borde får stort rött kort.
Men vilken tur att det finns människor med massa extra kärlek att ge till de barn vars föräldrar inte bryr sig det minsta.
I vilket fall som hellst så är det din mamma som har fått stor förlust! men det inser hon kasnke inte själv.
Ibland kan man undra hur det kan vara lagligt för vem som hellst att skaffa barn, men är ju inget man kan förbjuda även om vissa personer borde får stort rött kort.
Men vilken tur att det finns människor med massa extra kärlek att ge till de barn vars föräldrar inte bryr sig det minsta.
I vilket fall som hellst så är det din mamma som har fått stor förlust! men det inser hon kasnke inte själv.
